För Bea Malecki, 24, är det verkligen full fart framåt som gäller. Det speglar hennes personlighet likväl som hennes stil i thaiboxningsringarna. Hon står med blicken riktad mot ett historiskt VM på hemmaplan, och som debutant är det ändå inte en förvånande inställning hon har till det.
- Jag ställer upp för att vinna, inget snack, säger hon till budokampsport.se.
Vi befinner oss i gränslandet mellan två årstider. Våren har äntligen anlänt till huvudstaden, men så sent som i förra veckan gjorde kung Bore en hastig och mindre lustigg visit.
Svensk thaiboxning står också i mitten av två epoker. Den innan det historiska VM:et i Jönköping, och den tid då VM är här.
För Bea Malecki, 24, från Kungsholmen i Stockholm är det här med delade tider en vardag. Eller rättare sagt, tiden är ett pussel. Hon är utbildad ingenjör (maskinteknik) vid KTH, jobbar som kontorist på ett byggföretag, har varit med i stor modelltävling i London och varit omslagsbild för en känd fitnesstidning.
- Det vilar nog en liten förbannelse över mig. Allt jag testar på vill jag bli bäst på, så det kanske är lika bra att jag inte testar på så mycket mer nya grejer nu på ett tag.
Som thaiboxare har Bea Malecki utvecklats enormt sedan flytten till Allstars där hon tränar med thaiboxningslegendaren Joakim Karlsson.
- Jag har bra boxning, är nog duktig på att finta för att luckra upp motståndarens försvar och jag går alltid, alltid framåt och sätter press.
"Fett tråkigt"
VM i Jönköping mellan den 19-29 maj är första gången mästerskapet ens kommer till Europa. Malecki har emellertid sin egna lilla skämtsamma ton mot det.
- Ska jag behöva ta en och en halv veckas ledigt för att åka till Jönköping? Det är fett tråkigt att VM inte är i något varmare land. Fast det är kul att vänner och familj kan komma och kolla och förhoppningsvis växer svensk thaiboxning av detta VM, det är bra för sporten.
Det här är Bea Malecki
Ålder: 24
Klubb: Allstars Kampsportsförening
Arbete: Kontorist
Bor: Kungsholmen i Stockholm
Läs om flera landslagsprofiler
Meran Zangana
Idriss Chab
Johanna Rydberg
Text och foto: Jonathan Broberg